1882-1916 Italian Umberto Boccioni Locations Italian sculptor, painter, printmaker and writer. As one of the principal figures of FUTURISM, he helped shape the movements revolutionary aesthetic as a theorist as well as through his art. In spite of the brevity of his life, his concern with dynamism of form and with the breakdown of solid mass in his sculpture continued to influence other artists long after his death.  Related Paintings of Umberto Boccioni :. | a fight in the arcade | materia | States of Mind I:Those Who Stay (mk19) | water melon | Visioni simultanee |
Related Artists:
Jacob Huysmans
1633-1696 Flemish Jacob Huysmans Gallery Jacob Huysmans (c.1633?C1696), was a Flemish portrait painter. He moved to England during the reign of Charles II where he became one of the fashionable painters of the court. His chief portraits are those of Izaak Walton and Catherine of Braganza, Charles II's wife (both displayed on the National Gallery, London). He was a pupil of Gilles Backereel and Frans Wouters and came over to England from - presumably - Antwerp. His first works were pastiches of work from Anthony van Dyck. As a Roman Catholic he was favoured by Catharine of Braganza. When Samuel Pepys visited his workshop in Westminster on 26 August 1664, he described him as a 'picture-drawer ... which is said to exceed Lilly (Lely). Huysmans's most important portrait of Catharine of Braganza, Queen Catharine as a Shepherdess (c. 1664; Brit. Royal Col.), was one of the pictures Pepys saw on that occasion. Painting his subjects as sheperdesses with clothing embellished with embroidery and jewellery were typical of his style.
marcus larson
Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.
Lucas van Valckenborch
Flemish Northern Renaissance Painter, 1530-1597